nomînatîv

Ji Wîkîferhengê

Kurmancî[biguhêre]

Navdêr[biguhêre]

nomînatîv

  1. (rêzimanî) forma navdêran yan cînavan ya netewandî
    "Gul" nomînatîv e lê "gulê /gula / gulan / gulên" na.

Herwiha[biguhêre]

Têkildar[biguhêre]

(Tewandinên rêzimanî): abesîv · ablatîv · absolutîv · akûzatîv · adîrektîv · adelatîv · adesîv · hoker · alatîv · antesîv · apûdesîv · aversîv · benefaktîv · karîtîv, kirde · bireser · komîtatîv · datîv · delatîv · dîstantitîv · dîstrîbûtîv · dûbîtîv · elatîv · ergatîv · esîv · ekwatîv · aversîv · evîtatîv, · eksesîv · genetîv · îlatîv · înelatîv · înesîv · înstruktîv · enstrûmental · întransîtîv · komparatîv · latîv · lokatîv · mediyal · multîplîkatîv · nomînatîv · partîtîv · pegatîv · perlatîv · posesîv · postelatîv · postdîrektîv · postesîv · postpozîsyonal · prepozîsyonal · prîvatîv · prolatîv · prozekûtîv · proksîmatîv · separatîv · sosyatîv · sûbdîrektîv · sûbesîv · sûpelatîv · sûblatîv · sûperdîrektîv · sûperesîv · sûperlatîv · sûpresîv · temporal · termînatîv · translatîv · viyalîs · vokatîv

Etîmolojî[biguhêre]

Deyn ji îngilîzî nominative yan fransî nominatif ji latînî nominativus ji nōmen (nav).

Werger[biguhêre]